Survivalist

Världskrig, supervulkaner, översvämningar, jordbävningar, isstormar, strömavbrott, pest eller kolera… Vet du vad du tänker göra om det otänkbara sker? I så fall är du en prepper – och om inte så är du hjälplös. Prepping kallas även personlig krisberedskap, i kontrast till den krisberedskap som exempelvis myndigheter gör. Om du är en prepper så är du även en survivalist.

Det räcker med ett långvarigt, vidutsträckt strömavbrott för att skapa kaos även i lilla landet lagom och förhoppningsvis sker det aldrig, men man kan aldrig vara för förberedd. Det minsta man kan göra är att ha ett förråd med långvarig mat, vatten, värme-/ljuskällor, första hjälpen, hygienartiklar och så vidare.

Tänk själv; vad skulle du göra om strömmen försvann – och med den dör kylen, frysen, lamporna, internet, mobilen, etc. Hur länge skulle du överleva? Vad skulle du göra? Hur många dagar räcker maten du har?

Efter ett par timmar försvinner det mobila nätet och vattenverket. Efter ett dygn börjar färsk- och frysvarorna att fördärvas. Efter ett par dagar börjar folk bli oroliga – särskilt om de inte har rent vatten, hållbar mat och värme. Efter ett par veckor börjar folk bli desperata.

Vad behöver jag för att bli en prepper?

Du behöver vara förberedd. Hur länge du vill kunna klara dig är upp till dig, samt hur mycket tid, pengar och utrymme du har. Enligt ellagen bör du kunna klara dig i 24 timmar (ansvarsprincipen), medan länsstyrelsen i allmänhet brukar förespråka minst 72 timmar, men det är starkt rekommenderat att du har tillräckligt med mat och vatten för en eller ett par veckor – helst flera månader. Försvarsberedningen publicerade en rapport 2017 som föreslår att varje hushåll bör vara förberett för att klara sig i minst en vecka utan stöd från det offentliga.

Här kommer en väldigt grundläggande genomgång av vad som bör finnas i ditt förråd, indelat efter kategori.

Matförråd: konserver, salt, pasta, ris, nudlar, knäckebröd, fullkornsmjöl, proteinpulver, olja, flingor, popcorn, hampfrön, nötter, havregryn, kex, kakor, torkat kött, sylt, torkade frukter och honung.

När krisen inträffar är det viktigast att få tillräckligt med näring för att behålla hälsan och den mentala skärpan, men det är även bra att lagra upp med saker som mättar och ger energi. Läs mer om vad man bör ha i sitt matförråd.

Utrustning: campingkök, vedspis, solcellsladdare, batterier, tändstickor, plastpåsar, vattendunkar, mediciner, plåster, läkarsprit, bandage, silvertejp, rep, hinkar, visselpipa, arbetshandskar, yxa, spade, verktygslåda.

Ljus/värme: Värmeljus, ljus, ved, briketter, gasol, fotogen, lyktor, ficklampor, filtar.

Kläder: sockar, tjocktröjor, fleecejackor, mössor, vantar (ev. fingerlösa), vind- och vattentäta jackor/byxor/skor.

Färdigheter: göra eld, tälja, bygga, jaga, fiska, odla, sy, första hjälpen, självförsvar, vattenrengöring, plantigenkänning.

Man kan klara sig förvånansvärt länge utan mat, men utan vatten går det fort. Det går inte att ta en slurk från vilken pöl som helst om man vill vara säker på att inte få med sig parasiter, bakterier och annat otyg. Att kunna filtrera och/eller destillera vatten är en väldigt bra kunskap att besitta.

Det finns många plantor och svampar som är ätbara, så det är väldigt bra att kunna identifiera dem. Köp åtminstone en bok som kategoriserar olika lokala plantor.

Ett roligt sätt att lära sig nyttiga färdigheter på är att åka på en campingtur med familjen varje år, där ni försöker lära er ett par saker varje gång.

Är det inte slöseri att ha mat som samlar damm i någon källarskrubb?

Nej, inte om du äter upp den och byter ut den mot nya förråd innan den utgår. Det kan innebära att du får äta väldigt mycket konserverad ärtsoppa en gång om året, men det är sådant man får leva med som prepper.

Hur gör man med toalettbesök?

Det beror till stor del på hur din situation ser ut. Går det att gräva ett hål så kan det vara en bra början. Om man har gott om plastpåsar så går det att sätta dem i toaletten (så kan man knyta ihop och kasta ut dem allt eftersom), men annars får man förlita sig på hinkar.